luffaren
Han går & går
i en takt som består
Hälsar på i stugan, öppnar trädgårns alla grindar,
kramas likt huttrande vindar
men kastas snabbt ut igen genom varje port
likt ovärdig smuts & vidrig lort
likt ett barn oinbjuden till det stora kalaset
står med tomma ögon och stirrar blint genom glaset
Han undrar varför sommaren kallas livets rikedom
Undrar varför ingen till honom glatt ropar "kom"
För nej! skriker folket, du är håglös & ånger
& kvar står luffaren som med hösten kommer
Kommentarer
Trackback
