Den vackra världen

Hej people!

De sista dagarna i Surfers har vi verkligen träffat människor. Människor som spridit så mycket energi, glädje och fått en att se nya perspektiv.
Jessica till exempel, om jag inte minns fel har jag nämnt henne förut. Hon är från Kina och får en med sina historier från sina resor att skratta tills magen krampar. Hon är som en smoothie full av glada ingredienser som humor, engagemang och positivitet. Man får inte nog.

Igår kväll skulle vi bara ta det lugnt. Så blev det inte. I hissen påväg till tvättstugan träffade jag Philip från Sverige, han frågade om jag och Jennie ville hänga en stund. Det hela slutade med att vi satt och drack cider hela natten, skrattade, åt camembert och oliver och lyssnade på Philips alla historier tills solen gick upp igen. Vi var så trötta när väckarklockan ropade på oss i morse, men det var det värt.

Och så i morse, då kan vi har träffat den härligaste av dem alla. Sebbe från Tumba. Han har varit på resande fot i 3 år och kom precis till down under från Sydamerika. Tänk er en riktig free spirit, som aldrig hatar, som försöker se det positiva i allt, som bott i djungeln och vill rädda världen. Det är Sebbe i ett nötskal.

Så lämnade vi paradiset och åkte hit, till Byron Bay. Hippiernas stad. Vi trivs redan, allt är så lugnt. Det är allt som Stockholm inte är.

Om två dagar kommer tomten. Eller han lär nog inte hinna ner hit, han får ta hand om er istället. Själva planerar vi att ha knytis med lite andra svenskar här i krokarna. Det nalkas julbord! Wehoo

Här i Byron sover jag och Jennie i olika rum eftersom allt är så fullbokat. Det tar bara sekunder att springa mellan rummen så det fungerar bra. Vi är ju som plåster på varandra så lite distans är nog nyttigt. Dessutom är mina roomies så roliga, det är 3 tjejer från Lidköping.

Vad mer... Det är en stor Huntsmanspindel i våra grannars rum. Det var längesen vi såg en spindel faktiskt.

Avslutningsvis är vi i New south Wales nu, en ny provins. Därför är tidsskillnaden nu 10h mellan er och oss.

Jag uppdaterar mer sen, när vi hunnit bli lite bättre vänner med Byron. Än så länge är vi bara bekanta.

KRAM

Vaknade alltid av detta i Surfers. Döda handen från överslafen... Eller Jennie.

Julshow på stranden som vi missade (för att vi helt enkelt inte visste om den)

Sunset

Palm beach

Framme i Byron och halva jag är glad

Billig middag på G

Traffic light party



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0