Sandra- Maria Magdalena
Det är sommar och luften är ljummen. Mörkret har fallit över den lilla småstaden, någonstans i någon av medelhavets alla länder. Jag tror att jag känner igen den där känslan, den jag kände när jag var med min familj på väg till en restaurang, en restaurang där vi hade suttit på takvåningen och ätit, någonstans i medelhavsländerna. Den känslan känner jag i hela kroppen. Jag ler, ler stort. Trippar på kullersten i högklackat. Ändå känner jag mig lätt, jag känner mig fri och jag är vacker. Jag har en klänning som faller ner längs höfterna. Jag är lycklig, jag känner att jag älskar, älskar livet och älskar nuet. Behöver inget för att mitt liv ska bli komplett, det är redan komplett. Kvällen har varit härlig. Känslan har jag känt förut. Kanske på väg till den där restaurangen. Jag tror det var Italien.
